Hitta hotell hos trivago
|
|
Adriatiska havet - Segel info
|
|
|
|
|
Adriatiska havet räknas till ett av världen lugnare hav omgärdat av Italien, Slovenien,
Kroatien och Albanien. Segelsäsongen är från mars/april fram till oktober/november.
Vindar
Sommarseglingen, speciellt i de mellersta delarna av Adriatiska havet, utmärks av lätta,
måttliga och ofta växlande vindar mellan 4-10 m/sek och kan vindmässigt jämföras med
sommarsegling i Östersjön.
|
Sikt och Vattensikt
Sikten är normalt utomordentligt god. Vanligt är 20-30 km siktbarhet som sällan understiger 5-10 km.
Under vindstilla sommarförmiddagar kan i vissa delar dis förekomma vilket dock snabbt försvinner när
solen stiger och vindarna börja fläkta. Dimma är mycket ovanligt under sommarperioden och uppkommer
bara under höst och vintertid. Statistiken säger att i området från Bar i söder till Kamenjak,
(sydspetsen på Istrienhalvön) kan dimma förekomma mellan 2-8 dagar per år. Däremot är det
vanligare i norra Adriatiska havet utanför Trieste och Venedig med 20-30 dagar per år.
Vattensikten och färgerna i Adriatiska havet är en upplevelse. Djupsikten varierar från 10-18 m i
norra delen, 16-30 m i mellersta och 20 upp till 40 m i södra delen av Dalmatiska kusten.
Sund, kanaler och passager mellan öarna har normalt en djupsikt mellan 10-30 m.
Färgsättningen utgör ett spektrum där gult, grönt, ljust- och mörkblått formar en symfoni i
azur av en rik, vacker fauna av växter med fiskar och skaldjur.
Adriatiska havet hör samtidigt till ett av världens mest salta innanhav med 3.8% salthalt.
|
Havsdjup
Angivna djup i sjökorten stämmer med en tolerans på 0.5 m. Djupen utefter kusten är tillräckliga
för oceangående fartyg.
Största djupet är 1210 m. utanför Dubrovnik. Annars är Adriatiska havet ett relativt grunt innanhav
och medeldjupet utefter mellersta och södra Dalmatiska kusten är 60-70 m.
|
Magnetiska förhållanden
Missvisningen, skillnaden mellan magnetisk och geografisk pol, är mycket liten. Under 1985 0.5 O i
norr och 1 O i södra Adriatiska havet. Ej heller finnes områden vilka direkt påverka kompassens funktion.
Men, navigerar man efter båtens magnetkompass skall man vara medveten om att skrovets påverkan i flera fall,
den s.k. deviationen, kan vara stor då magnetkompassen nästan aldrig justeras i åtanke att dagens
navigation sker efter GPS. Likaså fungerar autopiloten med gyro efter rättvisande geografisk nord som GPS.
Navigering
Navigering i Adriatiska havet är enkelt. Även den ovane orienterar sig i dagsljus utan problem tack vare
kustbandets topografi och den utomordentliga sikten. Djupen är väl tilltagna och grunden fåtaliga.
Farleder är utmärkta enligt internationella regler. Allemansrätten gäller fullt ut.
Inga restriktioner betr. landstigning utan alla öar är numera tillgängliga. Och, finns det sådant
något undantag är det tydligt skyltat.
Strömmarna efter kusten är betydelselösa ur navigationshänseende. Djupen utefter kusten är
tillräckliga för oceangående fartyg.
Marinor
Utefter den Kroatiska kusten finnes ett 40-tal moderna mycket välutrustade marinor med
organisationen ACI´s 21 marinor i spetsen.
|
|
|
|
|
|
