Kroatien

Kroatien

Kroatien är ett fascinerande land med en stor etnisk, historisk och arkitektonisk m ångfald och ett omväxlande landskap. Landet sträcker sig från de östra delarna av Alperna i nordväst, till Pannonian låglandet och sandbankerna i Danube i öster. Den centrala regionen är täckt av bergskedjan Dinara och landets södra delar når kusten vid Adriatiska havet.

Naturen i Kroatien är hänförande vacker. Här finns hisnande höga berg, turkosblått vatten, gröna pinjeskogar, små mjuka kullar och en dramatisk skärgård.Vattnet är kristallklart och inbjuder till många sköna, svalkande dopp och simturer.

Kroatien har ett varierat utbud som faller de allra flesta i smaken, gammal som ung: härliga vandringar, trevliga små barer, vattensporter av olika slag, vingårdar att besöka, god mat av hög klass, historiska utflykter, sol och bad…

Det kroatiska kustområdet har ett typiskt medelhavsklimat med torra varma somrar och milda fuktiga vintrar. Kroatiens kust upplever praktiskt taget aldrig snö eller minusgrader. Det är Adriatiska havet som värmer upp kustområdet på hösten och vintern. Kuststäderna speglar århundraden av kulturarv från Venedig. Kyrkor, kloster, slott och borgar vittnar om glansdagarna under den sena medeltiden och under renässansen.

Geografiskt läge: 
Adriatiska havet är den del av Medelhavet som når djupast in i det europeiska fastlandet. Den största delen av dess östkust och så gott som samtliga öar ligger i Kroatien som därmed fått en utomordentligt lång kuststräcka. Dinaridernas smala men höga bergskedja avskärmar Kroatiens medelhavsdel från dess mellaneuropeiska innandöme. Landets kontinentala del sträcker sig från alpernas yttersta sluttningar i nordväst till Donaus stränder i öst och omfattar den sydliga delen av den bördiga panonska slätten. 

Yta: 
Fastlandet uppgår till 56 594 km2 och territorialvattnets yta till 31 067 km2.

Befolkning: 
Kroatien har 4 429 078 invånare.

Etnisk tillhörighet: 
Majoriteten av invånarna är kroater och de största etniska minoriteterna är serber, bosniaker, slovener, ungrare, tjecker, italienare och albaner. 

Statsskick:
Kroatien är en republik med parlamentariskt flerpartisystem.

Huvudstad: 
Zagreb är med sina 779 145 invånare, landets ekonomiska, trafikmässiga, kulturella och akademiska centrum.

Havskustens längd:
6 278 km, varav 4 398 km öar, kobbar och skär.

Antal öar, holmar och skär: 
1 244. De största öarna är Krk och Cres. Antal bebodda öar är 50.

Högsta bergstopp: 
Dinara, 1 831 m över havet.

Klimat: 
I Kroatien finns tre klimatzoner: i inlandet överväger ett tempererat varmt regnklimat och på de högsta bergstopparna skogsklimat med snö, och längs den Adriatiska kusten råder behagligt Medelhavsklimat med många soliga dagar, somrarna är torra och heta och vintrarna milda och fuktiga. Genomsnittstemperaturen i inlandet: i januari från -2°C till 0°C och något lägre i de högsta områdena över havet, i augusti omkring 20°C och omkring 12°C på de högsta bergstopparna. Genomsnittstemperaturen vid kusten: i januari från 5°C till 9°C, i augusti från 22°C till 25°C. Vattentemperaturen i havet uppgår vintertid till 12°C och på sommaren kring 25°C.

Valuta
Kroatiens officiella valuta är kuna 
(1 kuna=100 lipa). 
Utländsk valuta kan växlas i banker, på växlingsbyråer, postkontor och de flesta resebyråerna, hotellen och campingplatserna.
Kreditkort (Mastercard, Visa, American Express och Diners) tas emot i praktiskt taget samtliga hotell, marinor, restauranger och affärer samt i bankomater.

Stadsnätets elektriska spänning: 
220 V, frekvens 50 Hz.

Kranvattnet är drickbart i hela Kroatien.

Viktiga telefonnummer

Internationellt riktnummer för Kroatien: +385 
Ambulans: 194 
Brandkår: 193 
Polis: 192 
Sök- och sjöräddningstjänst: 195
Nödnummer vid akutsituation: 112
Allmänna upplysningar: 18981 
Nummerupplysningen, lokal-och rikssamtal: 11880; 11888 
Nummerupplysningen, utland: 11802 
Väderleks- och vägrapport: 060 520 520 

Kroatiska automobilklubben (HAK):

Räddningstjänst – vägar: 1987 
(Om ni ringer från utlandet eller från mobiltelefon, slå +385 1 1987)
+385 1 4640 800

Hemsida: www.hak.hr
E-post: info@hak.hr

Med egen bil i Kroatien
För att köra bil i Kroatien behövs körkort och registreringsbevis. Kontakta ditt försäkringsbolag och kontrollera om du eventuellt behöver sk "Grönt kort". Det är förbjudet att prata i mobiltelefon när man kör. Man får inte heller glömma bort att använda bilbälte. Läs mer... 
 
 

Busstransport i Kroatien
Buss är snabbaste och enklaste färdmedlet mellan kroatiska städer. Det finns ett tiotal bussbolag, bussarna är moderna och priserna relativt låga. 
 
 

Inrikesflyg
Croatia Airlines flyger inrikes mellan Zagreb, Pula, Zadar, Dubrovnik och Split. De har lokalkontor över hela landet och biljetter säljs även av många resebyråer. 

 

Färjetrafiken i Kroatien
Färjetrafiken är mycket väl utvecklad och troligen det bästa alternativet för de som reser ned längs kusten. Det finns också ett stort nät av färjor mellan öarna och fastlandet. 
 

Järnväg transport i Kroatien
Det går inget tåg längs kroatiska kusten och det är inte särskilt många som reser tåg utanför Zagrebområdet. Järnvägen går från inlandet ner till kuststäderna Pula, Rijeka, Zadar, Sibenik, Split och Ploce. Dubrovnik har inte alls någon järnvägsstation.


Knuten i det kroatiska järnvägsnätet är centralstation i huvudstaden Zagreb. Restiden från Zagreb till Rijeka är ca fyra timmar och till Split ca sju timmar. Mer info: http://www.hzpp.hr/en
 

Avståndet mellan de större städerna i Kroatien i Km
 
Staden Dubrovnik Karlovac Osijek Pula    Rijeka Sibenik Slav. B Split    Varazdin Zadar Zagreb
Dubrovnik - 526 521 711 601 305 472 216 630 377 572
Karlovac 526 - 336 236 126 282 246 309 154 232 56
Osijek 521 336 - 572 462 494 91 505 236 559 280
Pula 711 236 572 - 110 406 482 503 390 334 292
Rijeka 601 126 462 110 - 296 372 393 280 224 182
Sibenik 305 282 494 406 296 - 403 97 436 72 338
Slav.Brod 472 246 91 482 372 403 - 448 239 468 190
Split 216 309 505 503 393 97 448 - 463 169 365
Varazdin 630 154 236 390 280 436 239 463 - 386 98
Zadar 377 232 559 334 224 72 468 169 386 - 288
Zagreb 572 56 280 292 182 338 190 365 98 288 -
Postkontoren är öppna från 7 till 19 på vardagar, på mindre orter från 7 till 14, och i vissa förekommer två öppettider under dagen (d.v.s. stängt för siesta). 

I större städer och på turistorter finns det jourpostkontor som är öppna på lördagar och söndagar. 

I alla offentliga telefonkiosker används telefonkort som säljs på postkontor och i tidningskiosker. Det går att ringa till utlandet från alla telefoner. 

Hemsida: www.posta.hr   
 

Den kroatiska valutan heter Kuna och förkortas med HRK eller Kn (den lokala förkortningen). En kuna motsvarar 100 lipa. Centralbanken ger ut sedlar i valörerna 500, 200, 100, 50, 20 10 och 5 kuna. Mynten finns i valörerna 5, 2 och 1 kuna samt 50, 20, 10, 5, 2 och 1 lipa.

Kroatiska banker har betydligt generösare öppettider än i Sverige: 08.00-17.00 måndag till fredag och 08.00-12.00 på lördagar. På turistorterna vid adriatiska havet har bankerna ännu generösare öppettider på somrarna. Då är 08.00 - 20.00 måndag till fredag och 08.00 - 13.00 på lördagar vanliga öppettider.

I större orter och städer kan man ta ut pengar i uttagsautomater med de internationellt kända uttagskorten. Kortet går att använda om kortets logotyp finns på uttagsautomaten, som även i Kroatien heter bankomat.

Man kan växla pengar på banker och auktoriserade växelkontor. På växelkontoren tar man ut en kommission, som ligger mellan 0,5 och 1,5 procent. Om man växlar pengar på banken är avgiften lägre, eller så tas ingen avgift ut alls. Man kan också växla in utländsk valuta på postkontor och turistbyråer. Under högsäsong håller många växlingskontor öppet till 22.00.

Resecheckar går bara att växla in på banker. De kontokort som går att använda på flest ställen är Visa, MasterCard, American Express, Diners och Sport Card International. De här korten godtas på de större turistorterna, särskild vid kusten och på stora hotell och restauranger. Om man blir av med sitt kort är det mycket viktigt att anmäla det omedelbart, så att kortet kan spärras.

Kroatiska nationella banken är huvudbank i Kroatien. 

Kroatien lockar till sig turister för den vackra och oexploaterade naturens skull, det rena vattnet, den örika skärgården, men också för den variationsrika maten från de olika regionerna. 

Längs kustremsan äts det mycket skaldjur och färsk havsfisk. När den är nyfångad serveras den oftast grillad. Omtyckta fiskar är rosenmulle, guldbraxen, sjötunga och sanktpersfisk. Skaldjur av alla de slag finns också, från musslor och bläckfisk till ostron och till och med hummer. 
Längre in i landet finns en stor variation av traditionella rätter baserade på råvaror från jordbruket. Kötträtterna lagas ofta med mäktiga och smakrika såser som tillagats i en panna med en peka, ett slags metallklocka. Man kryddar gärna med paprikapulver. Här lagas också gulasch. 

Till specialiteterna hör:
Sarma, kåldolmar fyllda med köttfärs, örtkryddor och andra kryddor. Prsut, skinkan som fått lufttorka i de kraftfulla och nordliga boravindarna. Kulen, en stark och välkryddad salamikorv. Korven är smaksatt med chilipappar och serveras med mjuk ost, paprika tomater och grönsakspickles. Buzara, en dalmatisk specialitet. Havskräftor tillagas i en sås av tomat, lök och örtkryddor. Ostron, äts råa med några droppar citronsaft eller vinäger och hackad schalottenlök. Rizot, en risbaserad rätt som påminner om risotto och lagas med musslor och andra skaldjur. 

Man bör inte missa fårosten från ön Pag, saltade sardiner eller rostat lamm. Passa även på att smaka den världsberömda vita tryffeln från Istrien. Dessutom har alla regioner sina egna lokala rätter. 

Karakteristiskt för det dalmatinska köket är den lättsmälta och ofta okomplicerade tillagningen av maten. Det påstås att man kan äta hur mycket som helst från det dalmatinska köket utan att gå upp i vikt. Man använder nämligen inte mycket olja och fett i matlagningen. 

Till den goda kroatiska maten dricker kroaterna landets egna viner. Dalmatinska viner har varit högt skattade ända sedan antiken. Landet producerar faktiskt mer än 700 vinsorter, mĺnga av mycket hög kvalitet. Från Kvarnerområdet i Istrien kommer det vita vinet Zlahtina och i Dalmatien är vitvinerna Posip och Grk från Korcula mycket kända. Några av de allra bästa rödvinerna kommer också från Dalmatien, Dingac och Postup från halvön Peljesac. Det senare finns i Systembolagets beställningssortiment här hemma. Plavac är känt från ön Brac och Malmsy från Dubrovnik. Kroaterna själva blandar gärna vitvinet tillsammans med mineralvatten. 

En omtyckt dryck på kaféer och barer är öl, som alltid serveras mycket kalt. Flaskölet är för det mesta ljust, men det finns några sorters mörkt öl. De mest välkända sorterna av ljust öl är Ozujsko och Karlovacko. 

De starka dryckerna är allmänt omtyckta i Kroatien och kroaterna är särskilt förtjusta i sitt fruktbrännvin. En av de allra populäraste spritdryckerna är ett plommonbrännvin som heter sljivovica. Loza är ett druvbrännvin med hög alkoholhalt. Travarica är ett örtbrännvin och vinjak är en brandy.

The wines & beers of Croatia
        
Among the top quality red wines are Postup, Faros, Babic, the Dingac red from the Peljesac peninsular, and the Teran wine of Istria. Among the first class whites are Posip, Grk, Bogdanusa, and the well known sweet desert wine, Prosek. Even the region’s drinking water, which flows from the rivers Jardo and Cetina, is a speciality. Thanks to its purity and pleasant taste it is considered not only to be healthy, but is also mixed with wine to create Bevenda.

Not to be forgotten is the wine, known for its special taste of the warm south. Croatian wines were already reputable but they are becoming more and more renowned.
        
The Croatian beers most frequently drunk are Ozujsko pivo and Karlovacko pivo, both of which are excellent. Foreign beers tend to be more expensive, so unless you have a preference for a particular foreign beer you’ll do no wrong choosing Croatian.

Finally you must try, before or after enjoying one of the many varied dishes from the Croatian menu, the different sorts of schnapps. ‘The water of life’, Rakija, when made from a base of plums is Šljivovica, from grapes is Loza, and from herbs is Travarica.

Cheers: Živjeli!